Äntligen en uppdatering
Allmänt 1 november 2008Här har det varit fullt upp under hösten. Jag har gått upp i arbetstid, bra för ekonomin och ett riktigt bra schema. Jag har ganska mycket semesterdagar kvar och det är sällan problem att ta ut en dag då och då, så planerade aktiviteter under hösten har inte blivit drabbade.
Jag har varit på kurs med jobbet på SVA (Statens Veterinärmedicinska Anstalt) i Uppsala och lärt mig mer om parasiter, främst trikiner. Det var en bra och intressant kurs och mycket trevliga människor. Jag vill jobba där.
Vi har varit på en massa jakter och apporterat under hösten. Musse var sjukskriven ett tag eftersom han under en svamptur skar upp benet. Det hade nog behövt sys egentligen, men jag lyckades lappa ihop det hjälpligt och även om det tog lite längre tid så har det läkt utan komplikationer. För några veckor sedan var jag med som markör och efterapportör på ett A-prov. Det var en mycket trevlig dag trots snålblåst och hällregn…Förra helgen hade labbeklubben sitt jaktmästerskap där jag hade hand om en del förberedelser, luncherna, gick i fasandrev, var efterapportör och kommissarie. Det funkade fint tack vare helt fantastiska medarbetare som man kan lita på i alla väder. Helene Pettersson med Mincer’s Pint O´Plain var med på mästerskapet. De skötte sig utmärkt på lördagens mocktrial och gick till final till A-provet på söndagen. Slutresultatet blev ett andrapris på A-prov, grattis Helene och fina fina Pinnen!!
Jag och några andra tanter, Cinna, Mia, Anneli, AnnMari samt lilla Anna, som inte är en tant än, har organiserat oss i en träningsgrupp. Vi har bokat ett knippe datum under hösten då vi träffas och tränar hundarna och fikar förstås. Jättetrevligt gäng med olika sorter och typer av hundar med förare som har lite olika bakgrund i hundsammanhang.
Lillasyster Päll var här för ett par helger sedan för umgänge, matlagning och vindrickande. Päll har blivit en inbiten stickningsfantast och lurade in mig i träsket också. Vi stickade och drack vin till fem på morgonen. Jag är ju van att vara uppe till den tiden men jag fattar inte hur Päll orkade. Jag började i alla fall på en halsduk till vår lilla mamma som hon ska ha när hon ser till mina hundar kvällar då jag jobbar. Den är färdigstickad nu men den ska rufsas till (den är gjord av mohairgarn) och få tofsar innan den är klar.

Måttligt nöjd Musse provar mammas nya halsduk
Päll, som är en mästerfotograf jämfört med mig passade på att plåta några av mina djur när hon var här:

Lisa

Tassa

Musse

och råttjägaren Misse, här under vila.
Pellejönsen blev lite svettig när ARN hörde av sig, så han erbjöd mig en summa pengar i ersättning. Pengarna var ju inte helt fel, men att han faktiskt erkände att han har gjort ett dåligt jobb är nästan det bästa. Jag godtog erbjudandet så nu är saken ur världen. Pappa har sett över taket och förbättrat en del och så håller vi tummarna för att det inte kommer en ny Gudrun eller Per på ett tag.
Nu ska jag fortsätta med långkok av dillkött. Imorgon ska retrievertanterna träffas och träna och fika, det ska bli kul. Återkommer med rapport om det om 1½ månad eller så
6 kommentarer till “Äntligen en uppdatering”
Skriv en kommentar
You must be logged in to post a comment.
1 november 2008 kl 23:58
Vad roligt med en uppdatering

Stackars Musse men det har ju gått bra, jättefin bild på
honom och de andra djuren.
Hade jag bott närmare så hade jag gjort allt för att nästla mig in bland retrivertanterna - och lilla Anna
Kram Marie
2 november 2008 kl 09:49
Det låter inte som om du har några sysselsättningsproblem!
Vad skönt att Pellejöns vek ner sig till slut, hoppas du fick riktigt bra betalt för allt besvär och alla bekymmer som han har orsakat.
Fina bilder!
2 november 2008 kl 10:28
Åh, vad jag längtar efter min fina, fina halsduk!
Hoppas jag ser lika stilig (men gladare) ut som Musse…
2 november 2008 kl 13:05
Musse är nog bara avis för att han inte fått någon egen halsduk.
2 november 2008 kl 17:09
Å vilken snäll mamma du har som kan passa dina hundar.. borde vara värt en hel stickad tröja.
Vad trevligt det låter med retrievertanterna.. man kanske kan ansluta sig någon gång när jag är i trakterna, för tant är jag ju faktiskt o mycket mer tant än ni är
ha en forsatt skön höst och snart vinter
inga
2 november 2008 kl 19:30
MMMm det var verkligen på tiden…över en månad…Krama Stålmusen från oss alla och se om hans lilla fossing..Kram Kram