Jag har varit jättedålig på att uppdatera den här bloggen en lång tid nu. Det har varit ett händelserikt år, minst sagt. Ett par stora, tråkiga och sorgliga förluster har jag och mina närmaste fått gå igenom, men det har även hänt riktigt bra och roliga saker. Om det fortfarande är någon som ibland går in och läser här vill jag önska er en riktigt God Jul och ett Gott Nytt År!

Inte dagsfärska nyheter, men för er valpköpare som eventuellt går in här och läser. I slutet av juni avled Lisa, troligtvis av hjärnblödning. Det gick väldigt fort och fram till dess var hon pigg och kry. Vi saknar henne enormt, men får glädjas åt alla fina år vi fick tillsammans.

SE JCH Fieldcourt Quill “Lisa” 1996-07-22 - 2010-06-22

Marie och Breeze har startat i ÖKL med ett andrapris som resultat. Ni är så duktiga! Nästa gång sitter den. Här är en bild på fina, fina Breeze (Mincer’s Sea Breeze, efter Tassa och Göran):

Förlåt förlåt, jag och Tassa glömde…  Stort Grattis till alla Tassa/Göran-ungar som fyllde fyra år igår! Hoppas att ni fick oxfilé eller nåt liknande till middag. 

Hundarna och jag var iväg som efterapportörer på spanielprov som jag skrev i förra inlägget. Det blev inte så mycket att göra för oss, men det var fint väder större delen av dagen och kul att kolla på provet.

Senare i veckan var det jakt igen. Först var det fasaner, även då med spaniels,  jag och Johan var efterapportörer och då hade vi en del att göra. Efter lunch blev det andjakt och fler retrievers anslöt. Änderna flög bra och det var bra skytte, så hundarna fick att göra. Lisa var utlånad till Mia som för dagen bara hade en hund. Lisa verkade trivas med sin tillfälliga matte, jobbade på bra hela tiden och struntade fullkomligt i den riktiga matten. Lite pissigt att se sin älsklingshund galoppera förbi på fem meters håll utan att ägna mig en blick, och istället leverera till nån annan. Jag får intala mig att hon är senil och att huvudsaken är att hon har kul. Övriga hundar skötte sig alldeles utmärkt, riktigt duktiga faktiskt. Vi hade tur med vädret hela dagen med strålande solsken. Men när vi gick ut på eftersöket öppnade sig himmelen. Ca 5 grader i luften och en värre störtskur än det har varit på hela sommaren. Man får vara glad att den skuren inte kom i början på dagen, då hade vi nog frusit ihjäl, fullständigt genomblöta in på skinnet var vi.

I hönshuset har det hänt saker. Tre tuppar har flyttat till Stockholm, skönt att slippa nacka dem. I förrgår var någonting inne i hönshuset och röjde. En höna var flått på ryggen och hade fått huvudet uppätet, en annan blev bortförd. Det här hände mitt på dagen så man undrar ju vem som vågar sig fram då. Idag hörde jag en duns på ytterväggen när jag var inne. Jag och hundarna sprang ut, tänkte att det kanske var samma djur, en bjärv eller nåt, som var framme igen. Men runt hörnet lyfte en rovfågel som just skulle sätta klorna i en blå brahmakyckling som den jagat in bakom luftvärmepumpen. Resten av kycklingarna hade tagit skydd under buskarna i trädgården och kom inte fram på flera timmar. Skönt att de har lite såna instinkter kvar. Jag har varit förskonad från rovdjursattacker hittills, om man räknar bort grannhunden, så nu känns det lite mycket med både markrovdjur och rovfågel på ett par dagar. Hönsen får nog inte gå ut på ett tag.

Musse och jag var på Limmerhult och kurs för Rita från Ungern i veckan, bra kurs och jättetrevligt som vanligt. Imorgon är det äntligen träning med tanterna igen, det var länge sedan så det ska bli jättekul. Bäst att passa på nu när alla är inspirerade av kursdagarna med Rita 

Jösses vad fort tiden går. Nu har man fått skrapa bilrutan på morgonen i några dagar. Lite mysigt är det ändå att tända i kaminen och sitta framför brasan. Hundarna har läkt i tassen och hasen. Tassa behövde inte sin penicillinkur, hon självläkte ändå. Det blir inte riktig ordning på värdena på sköldkörteln däremot. Nu har levaxindosen ökats med ytterligare en halv tablett om dagen och sen blir det provtagning igen om nån månad. Man kan undra varför värdena pendlar så mycket upp och ner. Hon verkar i alla fall må bra, pigg och glad, fin i pälsen osv, och det är ju huvudsaken. Musse har just ätit upp sin penicillinkur. Han äter fortfarande sakta men har inte hostat/klökts på nån vecka. Hasen ser bra ut också. Vi får väl se vad som händer nu när penicillinet är borta. Håller tummarna för att det inte sitter nåt skräp kvar.

I veckan var det tuppslakt. Lillasyster kom och assisterade. Några tuppar hade blivit 5-6 månader och började bli lite stökiga, både mot varandra och mot hönorna. Det är ganska jobbigt att slakta tuppar, man hinner ju inte få nån rutin på det när man bara gör det ett par gånger om året. Själva nackningen är det minst jobbiga faktiskt, förutsatt att man inte gett tupparna några namn. Att flå dem är jättebökigt men värst är att ta ur dem. Man får snitta uppe vid halsen och i baken, sen får man köra in hela handen bakifrån på fjäderfäet och dra ut allt som finns där inne. Det är bra om man fryser om händerna för det är ju fortfarande varmt på insidan på tuppen. Lukten och tanken på vad man håller på med är däremot inte angenäm. Ofrivilligt började det gurgla i min hals när jag gjorde det, men jag lyckades faktiskt bita ihop.

Lillasyster Toj redo för tuppslakt

Själva avlivningsplatsen

bara flå och ta ur kvar…

Gjorde en gryta på den gula tuppeluppen med bland annat curry, garam masala, koriander, lök och en skvätt grädde, och han var jättegod!

Jag vill även passa på att gratulera Mats med Nova till vinst i ÖKL på goldenklubbens WT! Bra jobbat, tänk om ni hade tränat lite ordentligt innan också  Grattis även till Marie och “lillasyster” till andra plats i NKL.

Nu är det dags att knoppa in. Imorgon ska vi på spanielprov och vara efterapportörer. Hoppas på lite bättre väder än regnet och blåsten som har varit idag.

Idag for vi till veterinären. Tassa skulle dit för att blodprov pga sköldkörteln. Det verkar vara svårt att pricka in rätt dos levaxin på henne. Den trasiga tassen undersöktes också. Nu hade tassen svullnat upp igen men Ritva klämde bara ut en massa blodblandad vätska, det verkar inte vara inflammerat längre. Jag fick ett recept på penicillin som jag kan ta ut om det behövs, annars är det bara att hålla såret öppet och klämma ut innehållet. Svaret på blodprovet kommer om ett par dagar.

Musse hoppade på tre ben idag igen och hasen var fortfarande svullen. Trots det lyckades han sätta alla fyra i marken och streta emot när vi skulle in på kliniken. Jag fick kommendera “fot” för att han skulle följa med. Först kollades halsen. Han har hostat bubbligt slem med matbitar i när han har ätit och även när kopplet dras åt. Det var inga fel på tonsillerna men stämbanden var röda och han hade mycket slem i halsen. Ritva trodde att infektionen satt längre ner i luftrören. På hasen fanns ett litet sår, som jag upptäckte redan på söndagmorgonen, men det var redan då torrt och fint så jag trodde inte att det hade med saken att göra. Ritva pillade bort sårskorpan och körde in nån slags sax/tång. Det var ett hål rakt upp i hasen några centimeter upp under skinnet. Det kändes som om hon fick tag i något men det kom inte med ut. “Vi ska inte straffa honom för att han är snäll, vi söver honom” sa Ritva. Musse hade under hela undersökningen stått tyst, helt stilla men ganska slokörad och bara härdat ut… duktig kille. När han hade knoppat in kollades halsen än en gång och sedan fick hasen en grundlig undersökning och sköljning. Inga främmande föremål hittades, men det kan sitta nåt kvar där inne ändå. Jag måste hålla koll på det. Musse fick en spruta med kortison för att ta ner svullnaden och penicillin. Penicillinet är både för halsen och för såret i hasen. Förmodligen har han stuckit sig på en stubbe från röjd sly. Tur i oturen att inte själva leden eller nån sena har blivit skadad.

Tassa är nu pigg, glad och lättad från trycket i tassen. Musse är bakis och sover mest, utom när han kräks upp kvällsmaten. Imorgon är han säkert pigg igen.

Jag har plockat av äpplena och packat fint i en lagerbox, lagt in ättiksgurka, kokat plommonmarmelad (kommer att bli fint till ostbrickor i vinter) samt skurit ur andbröst och stoppat i frysen.

Igår åkte vi iväg på andjakt. Först var det den stora sjön och jag och hundarna blev skjutsade i båt ut till en udde. Några skammade änder fångades in och sen knallade vi tillbaka dit vi skulle bli upphämtade av båten. Plötsligt hoppar Tassa på tre ben. Jag kollar ena framtassen och där är ett litet sår. Vi fortsätter att vandra och Tassa börjar gå på alla fyra igen. På hemvägen hoppar hundarna och jag av båten, och vi fortsätter längs stranden med båt och skytt på andra sidan vassen. Hundarna fick ut några skammade änder som avlivades på plats. När vi nästan var färdiga fattades Lisa, jag fick ropa på radion och fråga om någon hade sett henne. Hon var kvar mitt ute i sjön och jagade en and! Till nästa drev fick Tassa och Lisa vila i bilen. Musse jobbade på jättebra, men efter ett par-tre timmar var det lite svårt att få ut honom. Lyckligtvis var eftersöket i princip klart då. Inte likt honom men det fick sin förklaring.

I morse möttes jag av en pigg och glad Lisa samt två lite ledsna hundar som hoppade på tre ben vardera. Tassas ena framtass och Musses ena hasled såg ut som tennisbollar. Under dagen har det dock gått hål i Tassas fot och en massa var har vällt ut, nu ser den nästan normal ut och det går tydligen att gå på den igen. Musses hasled har varken blivit bättre eller sämre. Jag har en tid på tisdag hos veterinär Ritva för helt andra saker på de bägge hundarna. Jag ska nog ringa imorgon bitti och se om jag kan få komma imorgon istället. Återkommer med rapport.

Igår bar det iväg på andjakt igen, nu med bara Musse samt Bitte med Musses brorsa Riko. Trots endast en timmes sömn på natten (det är ett skit att ha vant kroppen att vara vaken på nätterna) så var jag hyfsat pigg. En riktigt trevlig dag var det hur som helst, änderna flög bra, och bra skyttar. I första vattnet fick Musse vara vildhund och stöta. Karriären på jaktprov är lagd på hyllan så nu är det bara att ha kul som gäller :-)  I andra vattnet apporterade vi först och stannade sedan på eftersök. Både Riko och Musse kämpade tappert i vassarna runt en stor damm. Riko gjorde ett riktigt bra jobb med en skammad and som han fick tag på till slut. Man kan inte låta bli att tycka lite synd om hundarna som fortsätter att söka i vassarna trots att näsorna blöder, sönderskurna av vassen. Men jag antar att dom tycker att det är värt det… I sista såten blev det vilda västern, skyttarna på flottar och de flesta änderna ramlade ute på vattnet. Det var bra för Musse som är van vid att söka i vassar, nu fick han lära sig att det kan finnas ute på blankvattnet också. Det enda problemet var att när han var ute så regnade det änder från skyn, så det var tydligen svårt att välja vilken man skulle bärga. Många byten av byten med andra ord…å andra sidan har Lisa gjort samma sak en gång i tiden, och det gick ju bra ändå.  De utlovade bilderna brann inne den här gången även om kameran var med. Det var inte tillåtet att fota pga jaktgästerna som ville vara hemliga.